För att upprätthålla en konstant miljö för nervcellerna i centrala nerv-
systemet (CNS) har hjärnans kapillärer en kraftigt minskad genomsläpplighet jämfört med
kapillärer i andra organ, vilket brukar refereras till som ”blod-hjärn-barriären”. P g a
barriärens filterfunktion uppstår en gradient mellan plasma och spinalvätska. Som mått på
denna koncentrationsgradient används albumin. Ju mer uttalad barriärskadan är, ju mer börjar
sammansättningen av proteiner i spinalvätska likna plasmas.
Vid kroniska inflammatoriska processer i CNS svarar immunsystemet med att producera
antikroppar lokalt inom nervsystemet vilket fått beteckningen intratekal
immunglobulinproduktion. Vid kvantitativ bestämning av intratekal
immunglobulinproduktion måste man ta hänsyn till om en ökad immunglobulinnivå i likvor
verkligen är orsakad av en ökad bildning av immunglobuliner i CNS eller om den beror på en
ökad övervandring av immunglobuliner från plasma. Därför räknar man ut IgG index som
bygger på förhållandet mellan IgG-kvoten och albuminkvoten.
En kvalitativ metod att upptäcka en intratekal immunglobulinproduktion är att bestämma
förekomsten av oligoklonala band i likvor. Oligoklonala band består av
immunglobulinmolekyler med likartade egenskaper, producerade av ett litet antal cellkloner
av lymfocyter. Förekommer oligklonala band eller M-komponent i plasma kommer dessa att
passera över till likvor via blod-hjärnbarriären. Därför är ett kriterium för ”intratekal
immunglobulinproduktion” att oligoklonala band endast förekommer i likvor(1).
Bedömning
Förekomst av minst två oligoklonala IgG-band i isofokuserad spinalvätska talar för intratekal
IgG-syntes. Om identiska mönster av oligoklonala band förekommer i plasma och
spinalvätska tyder detta på systemsjukdom, t ex M-komponent. Intratekal IgG-syntes
förekommer bl a vid kroniska infektioner (virus, borrelios, TBC och lues) och
demyeliniserande sjukdomar (MS).
Referenser
1 Ganrot PO, Grubb A, Stenflo J. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, 7:e uppl. 1997:343-55.