B-SR (Erytrocyters sänkningsreaktion)

Publicerad: 2015-04-24 15:41 av Ingela Lagström
Klinisk kemi och transfusionsmedicin

Anvisningar:

Venblod
Blodprov bör om möjligt tas sedan patienten vilat sittande i 15 min.
Märk röret före provtagning med för analysen rätt röretikett (streckkod).
Analys kan endast utföras på prov taget i 5 mL EDTA-rör.Prov taget i microtainerör( EDTA) räcker ej för analys.
OBS! Provtagning skall pågå tills vakuum upphör. Röret blandas direkt genom att lugnt vändas ca. 8-10 gånger.

Provtagning:

Rör vakuum, lila propp
Volym: 5 mL drar 3,0 mL
Tillsats: EDTA (K2)
Artikelnr: 5125

Hantering:

Provmängd kontrolleras och att det ej finns koagel i provet genom att vända röret ett par gånger.
Helblod kan förvaras upp till 6 h i rumstemp. och upp till 1 dygn i kylskåpstemp.

Analysfrekvens:

Akut och Rutin

Pris (rutin):

40,00kr (internt),48,80kr (externt)

Referensintervall

Ålder ManKvinna
2 år<6 mm/h<6 mm/h
50 år<13 mm/h<20 mm/h
>50 år<20 mm/h<28 mm/h
×

Medicinsk Bakgrund

Medicinsk bakgrund

Redan i antikens Grekland observerades att sedimentationen av erytrocyterna ökade vid
inflammatoriska sjukdomstillstånd. På 1920-talet standardiserades metoden av Alf
Westergren där 4 delar venöst taget blod späds med en del citratlösning och bildar en
blodpelare. Erytrocyternas sedimentationshastighet är proportionell mot skillnaden i densitet
mellan blodkroppar och plasma, samt mot partikelns radie och plasmans viskositet.
Erytrocyterna är normalt negativt laddade pga. s.k. zeta-potential och repellerar därför
varandra. Vid vissa sjukdomstillstånd vilka leder till en ökning av plasmaproteiner, kan zeta-
potentialen reduceras och därmed minskar cellernas repellerande förmåga och aggregat av
erytrocyter kan bildas. I praktiken beror sedimentationen ofta på blodkropparnas tendens till
myntrullebildning.
En ökning av proteinkoncentrationen, särskilt av fibrinogen och immunglobuliner, ger ökad tendens till myntrullebildning och därmed förhöjd sänkningsreaktion. Ett flertal andra faktorer hos erytrocyterna, kan påverka sedimentationshastigheten. Vid anemier är blodkropparna som mest känsliga för förändring av plasmaproteiner vilket kan leda till en ökad frekvens av myntrullebildning. Om erytrocyterna är små, sedimenterar dessa långsammare än stora erytrocyter pga. minskat förhållande mellan area och volym. Formen på erytrocyten har också betydelse för sedimentationen, t.ex. är inte sickelceller och sfärocyter förmögna att bilda myntrullar och detta leder till en minskad sedimentationshastighet.
Vid retikulocytos och i än högre grad vid anisocytos ses partiklar av olika storlekar och
därmed olika sedimentationshastighet, vilket orsakar diffus avgränsning mellan blodkroppar
och plasma, s k slöjsänka. Erytrocyternas sänkningsreaktion kan grovt avspegla
aktivitetsgraden hos en sjukdomsprocess (1).

Bedömning
Många sjukdomstillstånd leder till en ökad sedimentationshastighet hos erytrocyterna och därmed en förhöjd SR.
Ospecifika ökningar av immunglobuliner och fibrinogen kan bl.a. ses vid tillstånd som inflammationer eller då kroppen svarar på en skada. Detta beror ofta på en ökning av akutfasproteiner, eller immunglobuliner vilket i sin tur leder till ökad myntrulleformation. Även kan detta ses vid infektioner, vävnadsdöd samt infarkter. Vid retikulocytos och anisocytos vid tillstånd som ex. myelofibros, innehåller provet partiklar med olika storlek. Pga. storleksskillnaden får dessa partiklar olika sedimentationshastighet. Detta visar sig genom s.k. slöjsänka, då gränsen mellan plasma och blodkroppar blir oskarp.

Kraftigt förhöjd B-ESR kan ses bland annat hos patienter med njurcancer, multipla myelom samt temporalisartrit. Förhöjd B-ESR kan även påvisas hos patienter patienter med sjukdomar som bl.a. tuberkulos, hepatit, reumatism, hjärtinfarkt samt hos patienter med t.ex. maligna lymfom, makroglobulinemi och tyreoidearubbningar. Då kirurgi utförts på en patient kan en förhöjd B-ESR ses i upp till en månad efteråt. Inte bara sjukdomstillstånd ger en förhöjd sedimentationshastighet. Detta ses även vid graviditet samt 3-4 veckor post partum. Normalt har kvinnor dessutom en något högre ESR än män, vilket till största del beror på att de oftast har en lägre hematokrit samt en högre koncentration av fibrinogen. Hos både kvinnor och män ökar också sedimentationshastigheten normalt efter ca 50 års ålder.

Förslag till kriterier för bedömning av SR-resultat (1):

0 - 1 mm/h, polyglobuli, sfärocytos. Tekniskt fel (koagulation) bör misstänkas om det finns
sjukdomssymptom.

2 - 29 mm/h, vanligen normalvärde men utesluter inte allvarlig sjukdom.

30 - 70 mm/h, patologiskt värde men säger inget om orsaken. Vid oklar diagnos kan plasmaproteinanalys rekommenderas.

> 70 mm/h, kraftigt förhöjt värde som ofta talar för allvarlig sjukdom, särskilt om patienten är afebril. Förekomst av M-komponent och vissa maligna sjukdomar ger ofta tresiffrig SR (> 100 mm/h).


Referenser
1. Nilsson-Ehle P, Ganrot PO, Grubb A et al. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin.
Upplaga 9:2 2012:137-138.2
2. Andersson Jeanette. Är det dags att byta ut sänkan?
En jämförelse mellan traditionell B-ESR och aggregationsmetod med Alifax Roller 20 PN.
Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Linnéuniversitetet.
Juni 2012

Sammanställt av öl Martin Carlsson, klinisk kemi och transfusionsmedicin, Landstinget i
Kalmar april 2015

×

Ange lösenord

Lösenord:
×

Intern Information

Provmängd kontrolleras och att det ej finns koagel i provet.
Helblod måste anta rumstemp.
Blanda provet på extern blandare i 3 minuter före analys.
Interferenser finns. Se gällande metodbeskrivning.