Malaria är en mycket utbredd sjukdom i tropiska och suptropiska delar världen. Förekomst av malaria varierar stort inom tropikerna och smittrisken varierar kraftigt mellan olika områden. De flesta fallen i Sverige har smittats i Afrika och cirka 80 procent av dessa är orsakade av P. falciparum. Av de övriga fallen, som smittats i Asien eller Syd- eller Mellanamerika, är P. vivax orsaken i drygt 80 procent. Sjukdomen orsakas av encelliga organismer, protozoer, som tillhör släktet Plasmodium. Det är i första hand P.falciparum och P.vivax, men även P.ovale, P.malariae och P.knowlesi som orsakar sjukdomen.
Malaria sprids via Anophelesmyggan, som också finns i Sverige. Humana Plasmodiumarter saknas i Sverige idag. Inkubationstiden är vanligtvis två till fyra veckor men vissa malariaparasiter kan ligga latent i kroppen under flera år. Sjukdomen karaktäriseras av periodvis återkommande attacker av hög feber och frossa, illamående, huvudvärk, diarré, anemi, sjukdomskänsla och muskelvärk. Sjukdomsbilden är stark varierande, beroende av vilka organsystem som är angripna och till viss del även vilken Plasmodie det rör sig om. Vid en P.falciparum infektion kan patienten snabbt bli medvetslös, få svåra diarreér och utveckla chock. Vid infektion med övriga Plasmodier blir förloppet betydligt mildare (1,2).
Referenser
1. Folkhälsoinstitutet: Sjukdomsinformation om malaria 2012-02-01. PAR 09 Malariamikroskopi, Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
2. McCutchan TF, Piper RC, Makler MT. Use of malaria rapid diagnostic test to identify Plasmodium knowlesi infektion. Emerg Infect Dis.2008;14:1750-2.