Medicinsk bakgrund
Malaria är en infektionssjukdom som sprids via Anophelesmyggan och orsakas av parasiter av plasmodiumart och som potentiellt kan vara mycket allvarlig. Tidig diagnostik och adekvat behandling är avgörande.
Sjukdomen orsakas av encelliga organismer, protozoer, som tillhör släktet Plasmodium. Det är i första hand P.falciparum och P.vivax, men även P.ovale, P.malariae och P.knowlesi som orsakar sjukdomen.
Malaria sprids i tropiska och subtropiska områden i världen inkluderande Afrika söder om Sahara, Asien, Oceanien och Sydamerika. I Sverige diagnostiseras i huvudsak hemvändande resenärer och personer med ursprung i dessa malariaområden. Den vanligaste arten är P. falciparum och det är också den art som är förknippad med risk för särskilt allvarligt och dödligt förlopp. Inkubationstiden är som kortast 7 dagar och ofta ca 2 veckor men kan också vara betydligt längre. Malaria ska uteslutas vid feber inom 3 månader efter vistelse i malariaområde, men bör övervägas differentialdiagnostiskt även efter 3 månader. Kännetecknande symptom på malaria är periodisk feber och frossa varannan eller var tredje dag i kombination med alllmänsymptom såsom illamående, muskelvärk och huvudvärk. Vid allvarlig sjukdom, s.k. cerebral malaria kan patienten utveckla kontinuerlig feber, gastrointestinala symptom och medvetandepåverkan.
Det finns flera metoder för laboratoriediagnostik av malariainfektion. Mikroskopi av s.k. tjock droppe och utstryk av perifert blod utgör hörnstenar i diagnostiken och medger bestämning av art och parasitemigrad men kräver specifik utbildning och kompetens. Snabbtester kan vara ett komplement som bygger på detektion av parasitantigen i blod. Därutöver finns s.k. LAMP-test (loop-medierad isotermisk amplifiering) i form av bänkinstrument där plasmodie-DNA kan påvisas men där grad av parasitemi respektive plasmodieart ej kan bestämmas. LAMP-tekniken är generellt känsligare än snabbtester. I uppföljning av patienter med aktuell malaria vid s.k. behandlingskontroll rekommenderas mikroskopi som diagnostisk metod eftersom LAMP-test och DNA-påvisning från plasmodier kan påvisas under veckor till månader även efter utläkt infektion (1,2).
Bedömning
För att säkerställa diagnosen av P. knowlesi rekommenderas Malaria-DNA-analys med PCR-metod som ett komplement till mikroskopi, då P. knowlesi inte kan särskiljas morfologiskt från P. malariae. Malaria-DNA-analys med PCR kan även rekommenderas för artbestämning vid mycket låg parasitemi samt vid blandinfektioner. Karolinska Universitetssjukhuset är referenslaboratorium
Referens
1. Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om malaria. 2023-10-23. Hämtad (2026-02-03).
2. Johan Ljungberg, Andreas Wångdahl, Katja Wyss, Anna Färnert. Handläggning av malaria - ur ett svenskt perspektiv. Läkartidningen. 2019;116:FL9H
3. Folkhälsoinstitutet: Sjukdomsinformation om malaria 2012-02-01. PAR 09 Malariamikroskopi, Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik.
4. Meridian Bioscience. Alethia® Malaria DNA Amplification Assays, DNA-amplifieringsanalyser för detektion av Plasmodium sp. User Information: Meridian Bioscience; REF 480925.
5. Meridian Bioscience, Alethia Användarhandbok, Ver 05/23.
6. Folkhälsoinstitutet: Sjukdomsinformation om malaria 2012-01-01 PAR 09 Malariamikroskopi, Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik.
7. WHO Guidelines for Malaria. Geneva: World Health Organisation; Malaria Parasite counting, Version 1.0 2096-OMS-GMP-SOP-09-20160222_v2.indd (who.int)
8. https://www.karolinska.se/pta/klinisk-mikrobiologi/malaria/ <%20https://www.karolinska.se/pta/klinisk-mikrobiologi/malaria/>