AFP är ett plasmaprotein bestående av en enkel polypeptidkedja med en molekylmassa på 65-70 kDa och med ett kolhydratinnehåll på ca 4% som förekommer normalt under fosterlivet. AFP bildas hos fostret i gulesäcken, lever och mag-tarmkanal. Maximal plasmakoncentration på 1,7 x 106 kIE/L (ca 2 g/L) nås i 10-12 fosterveckan. Därefter avtar koncentrationen sakta till 22:a veckan varefter den snabbt sjunker till omkring 85 x 103 kIE/L (0,1 g/L) vid födelsen. Normala vuxennivåer (<6 kIE/L) nås under 1:a-3:e levnadsåret.
AFP används kliniskt som tumörmarkör fr.a. vid diagnostik och uppföljning av patienter med primär levercancer och germinalcellstumörer (könscellstumörer i testiklar, ovarier eller extragonadalt). Vid germinalcellstumörer används AFP vanligen i kombination med HCG och LD. (1, 2)
Bedömning
Kraftigt förhöjda (upp till flera hundra tusen kIE/L) AFP-halter i serum kan ses vid vissa tumörsjukdomar fr.a. primär levercellscancer och germinalcellstumörer (testiklar, ovarier eller extragonadalt). Vid testikelcancer är AFP förhöjt hos 50-80% (beroende på stadium) av patienterna med germinacells-/gulesäckstumörer (non-seminom) medan rena seminom oftast inte ger påtaglig förhöjning av AFP. Måttligt förhöjda serumkoncentrationer (upp till några hundra kIE/L) kan förekomma vid snabb levercellsregeneration som vid levercirros eller hepatit. Under graviditet ses också förhöjda värden med medianvärden från 21 kIE/L i graviditetsvecka 14 till 62 kIE/L i vecka 21. (1-3)
Referenser
1. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan, Studentlitteratur 2018, sid 671-672
2. Roche Diagnostics, Metodblad Elecsys AFP Cobas, 2024-11, V 1.0 Svenska
3. Tietz Textbook of Laboratory Medicine, 7:th edition, APPENDIX A, 1390-1470.e44