Medicinsk bakgrund
Zink förekommer i biologiska system som tvåvärd jon och kan ha strukturella, katalytiska och reglerande funktioner. Den behövs för bl a tillväxt, reproduktion, sårläkning, lipid- och glukosmetabolism men även immunförsvaret. Zink ingår i ffa rött kött och skaldjur. Den tas upp i tunntarmen och elimineras huvudsakligen via pankreassaft och galla. I plasma är ca 2/3 av zink bundet till albumin och 1/3 till α-2-makroglobulin.
Zinkbrist kan ge försämrad tillväxt och sårläkning, hypogonadism, fjällande hudutslag, hålförlust, magtarm- och neurologiska symtom samt försämrat mörkerseende och T-cellsimmunfunktion. Acrodermatitis enteropathica är en sällsynt, recessivt nedärvd sjukdom med nedsättning av intestinal zinkabsorption. Dessa individer får hyperpigmentering, akrodermatit, diarré, tillväxthämning, neuropsykiatriska besvär och frekventa infektioner m.m. Zinkbehandling ger tillfrisknande.
Mycket höga zinkkoncentrationer kan ge metallsmak, illamående, kräkningar, diarré och myalgi.
Analysen är indicerad vid misstanke om zinkförgiftning, zinkbrist eller Acrodermatitis enteropatica, samt vid uppföljning av penicillaminbehandling (1,2).
Bedömning
Zinkkoncentration i serum bör relateras till halterna av albumin och α2-makroglobulin. Zinkbrist är vanlig i utvecklingsländer. Zinkbrist kan också förekomma vid bl a malabsorption, parenteral nutrition, brännskador, sickelcellanemi, ibland hos diabetiker, vid behandling med antiepileptika eller kelater (penicillamin), hos patienter med Acrodermatitis enteropatika, hos äldre med bristfällig kosthållning (särskilt vid samtidig behandling med tiazider, loop diuretika eller ARB), efter fetmaoperation samt efter nekrotiserande enterokolit hos prematura nyfödda. Sänkta zinknivåer ses även under pågående inflammation. Gravida och ammande har ökat zinkbehov (1,2). Zinkvärden <6 µmol/L är associerat med allvarlig zinkbrist (1).
Referens
1. Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid. 701 - 702.
2. S. Pazirandeh, D. L Burns, I.J Griffin, UpToDate. Overview of dietary trace elements. Uppdaterad 2022-01-24, hämtad 2022-06-30.
3. Sentinel Diagnostics, Metodblad Zinc, REF 17255, 2015/04/14, V2.0/02