Medicinsk bakgrund
Valproat/ Valproinsyra (t.ex. Ergenyl, Absenor, Orfiril) används framförallt vid epilepsi och bipolär sjukdom. Maximal plasmakoncentration nås inom 1-5 timmar beroende på läkemedelsberedningsform. Valproats metabolism är komplex. Halveringstiden är vanligen 8-20 timmar (1). Valproat är proteinbundet till cirka 90 % (framförallt till albumin), bindningen är koncentrationsberoende (1,2,3). Den höga bindningsgraden kan leda till interaktioner med läkemedel som konkurrerar om bindning till albumin, t.ex. fenytoin (1,4). Valproat hämmar metabolismen av lamotrigin bl.a (3,4). Minskad proteinbindning (t.ex. vid nedsatt njurfunktion, graviditet, ökad halt fria fettsyror, salicylat) medför att den totala Valproat-koncentrationen ger en underskattning av den farmakologiskt aktiva fria koncentrationen (1, 2, 4). Valproats farmakokinetiska variabilitet har visat sig vara stor hos kvinnor, det är därför extra viktigt att monitorera plasmakoncentrationen hos kvinnor (5). Hos barn i åldrarna 2 till 10 år är valproatclearance 50 % högre än hos vuxna (1).
Bedömning
Sambandet mellan given dos och koncentration av Valproat är individuell och det finns stor variabilitet i optimalt terapeutiskt intervall mellan individer. För att fastställa ett individuellt optimalt terapeutiskt intervall mäts koncentrationen oftast innan läkemedelsadministrering (dalvärde) och vid uppnådd jämviktskoncentration (steady state, ca 5 halveringstider efter påbörjad behandling eller dosändring). För andra indikationer för koncentrationsmätning kan andra provtagningstider vara aktuella, t ex vid bedömning av följsamhet i samband med akuta anfall eller vid förgiftning (3). Biverkningar utgörs främst av påverkan på CNS, blodbildning och lever, små barn löper större risk för svår leverskada och pankreatit (1). Se även medicinsk bakgrund.
Referens
1. FASS, Valproinsyra-produktresume, uppdaterad 2022-03-20. Hämtad 2022-06-23
2. Roche Elecsys, Cobas VALP2 Metodblad, 2022-11, V 7.0 Sv.
3. Patsalos, P.N., Berry, D.J., Bourgeois, B.F.D., Cloyd, J.C., Glauser, T.A., Johannessen, S.I., Leppik, I.E., Tomson, T. and Perucca, E. (2008), Antiepileptic drugs-best practice guidelines for therapeutic drug monitoring: A position paper by the subcommission on therapeutic drug monitoring, ILAE Commission on Therapeutic Strategies. Epilepsia, 49: 1239-1276.
4. Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid 717.
5. Reimers, A., Berg, J. A., Burns, M. L., Brodtkorb, E., Johannessen, S. I., & Johannessen Landmark, C. (2018). Reference ranges for antiepileptic drugs revisited: a practical approach to establish national guidelines. Drug design, development and therapy, 12, 271-280.