Medicinsk bakgrundBildningen av sköldkörtelhormon sker i sköldkörteln under reglering av hypotalamus och hypofys (se metodbeskrivning för P-TSH).
Den huvudsakliga syntesprodukten från sköldkörteln är framför allt att betrakta som ett prohormon (tyroxin T4), som sedan omvandlas i de skilda vävnadernas celler till aktivt hormon (trijodtyronin, T3) efter det lokala behovet. Vid ökad stimulering av sköldkörteln från TSH eller TRAK ökar den relativa insöndringen av T3 från sköldkörteln. T3 är det tyreoideahormon som svarar för huvuddelen av den biologiska effekten, medan T4 framför allt tjänar som en cirkulerande transportform och som en buffert för T3-produktionen.
Medelkoncentrationen av T4 i plasma är normalt cirka 100 nmol/L. Större delen av både T3 och T4 är proteinbundna. Av T4 är endast 0,03 % fritt. I plasma har T4 en halveringstid på 6-7 dygn (1).
Tillsammans med TSH vid utredning av misstänkt tyreoideafunktionsrubbning. Förstahandsanalys (fritt T4) första tiden efter insättning av behandling för hypertyreos. Ibland som komplement till S-TSH vid fortsatt uppföljning vid behandling av över- eller underfunktion av sköldkörteln. (1)
BedömningFörhöjda mätvärden för fritt T3 och T4 tyder som regel på ökad syntes och frisättning av hormon från tyreoidea (hypertyreos) som vid Graves/Basdows sjukdom, toxiskt tyreoideaadenom, multinodös toxisk struma eller TSH-producerande hypofysadenom. Andra orsaker är överbehandling med tyreoideahormon och tyreoidit under destruktionsfasen. Mindre vanliga anledningar är TSH-producerande hypofysadenom och tyreoideahormonresistens. Det tyreoideahormon vars koncentration stiger tidigast vid hypertyreos är T3. Förhöjd T3/T4-kvot kan förutom vid hypertyreos även ses vid jodbrist medan tytreotoxikos under destruktionsfasen av en autoimmun tyreoidit har relativt sett högre andel av T4.
Vid graviditet kan fritt T4 visa en övergående ökning under första trimestern (när hCG är som högst) men därefter sker en successiv sänkning av de fria hormonhalterna och i senare delen av graviditeten ses inte sällan värden för fritt T4 i nedre delen av referensintervallet.
Sänkta koncentrationer av T3 och T4 talar för underfunktion av sköldkörteln (hypotyreos) såvida patienten inte samtidigt har allvarlig allmänsjukdom. Vid utvecklingen av hypotyreos kan T3 länge hålla sig inom referensintervallet medan T4-koncentrationen sjunker. Därför är TSH, eventuellt tillsammans med fritt T4, förstahandsval vid misstanke på hypotyreos. (1)
Referens1.Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid. 292-303.
Tolkningsguide sköldkörtelhormoner 