P-Prolaktin(PRL)

Publicerad: 2024-01-29 14:34 av Zainab Al-Asafi

Klinisk kemi och transfusionsmedicin

Anvisningar:

Venblod
Provet bör tas tidigast 2-4 h efter uppvaknande med hänsyn till dygnsvariationen. Stress i samband med provtagning ska undvikas.
Patienten ska vila15-30 min före provtagning.
Märk röret före provtagning med för analysen rätt röretikett (streckkod).
OBS! Provtagning skall pågå tills vakuum upphör.
Röret blandas direkt genom att lugnt vändas ca.8-10 gånger.
Provet lämnas till laboratoriet inom 4 h.

OBS! Inget prov ska tas tidigare än 8 timmar efter senaste biotindosen på patienter som behandlas med höga biotindoser (dvs. > 5 mg/dag).

Provtagning:

Rör vakuum, mintgrön propp
Volym: 5 mL drar 3,0 mL
Tillsats: Li-heparin, PST-gel
Artikelnr: 17673

Hantering:

Centrifugeras inom 4 h. G-tal 2000 i 10 min.
Plasma centrifugerat i primärrör är hållbart 2 dygn i 2 - 8 ºC.
Vid längre tids förvaring avhälls plasma och är hållbart 5 dygn i rumstemperatur, 14 dygn i 2 - 8 ºC och 6 mån i ≤ -18 ºC.

Remiss:

Remiss 1 SAMLINGSREMISS KEMI (Ej för utskrift). , Artikelnr: 506050

Utförare:

Klinisk kemi Västervik
VÄSTERVIK

Analysfrekvens:

Alla dagar

Ackreditering:

Ja. Av IT-tekniska skäl kan inte ackrediteringsstatus visas i digital svarsrapport. Vid begäran kan pappersutskrift av provsvar, ackrediterad rapport, levereras där det framgår att Diagnostiskt centrum med ackr.nr. 1423 är ackrediterat av Swedac för provning enligt ISO 15189. I och med denna information förutsätts att omständigheterna accepteras, i annat fall kan formellt avtal upprättas på begäran.

Pris (rutin):

30,00kr (internt),36,60kr (externt)

Referensintervall

Ålder	Man	Kvinna
	85-325 mIE/L	Ej gravid: 100-500 mIE/L
	Barn prepubertalt: 90-330 mIE/L	Barn prepubertalt: 90-330 mIE/L

Information hämtad från (dokument):

PRL (P-Prolaktin), PRL lågm (P-Prolaktin, lågmolekylärt) DokID 202535 Version: 2.0

Medicinsk Bakgrund

Medicinsk bakgrund
Prolaktin har en molekylvikt på 23 kDa. (1) Prolaktin (PRL) är ett främre hypofyshormon som har sin huvudsakliga biologiska effekt är att inducera och bibehålla laktation. Men det utövar också metaboliska effekter, deltar i reproduktiv bröstutveckling och stimulerar immunförsvaret. Alla dessa effekter av prolaktin beror på att det binder till specifika receptorer i gonader, lymfoida celler och lever. (2)
Liksom övriga framlobshormoner insöndras prolaktin pulsatilt. Insöndringstopparna är fler och kraftigare under sömnen. Plasmanivån stiger gradvis efter insomnandet och når sina högsta koncentrationer under efternatten. Den höga nivån kvarstår under några timmar efter uppvaknandet. Den huvudsakliga regleringen sker genom att prolaktinfrisättningen hämmas av dopamin från hypotalamus. Många läkemedel verkar genom att hämma dopaminsystemet och detta medför ökad prolaktininsöndring.
Bedömning
Hyperprolaktinemi är den vanligaste hypofysfunktionsrubbningen. Hos kvinnor i fertil ålder leder till menstruationsrubbning och eventuellt till amenorre. Hyperprolaktinemi hos män leder till minskat libido, impotens och nedsatt fertilitet. Hyperprolaktinemi är vanligt och orsakas ofta av läkemedelmed anti-dopaminerga effekter, till exempel neuroleptika. Hypotyreos kan ge hyperprolaktinemi genom att den ökade TRH-insöndringen från hypotalamus även stimulerar laktotropa celler. Även svimning, epilepsi, neurogen stimulering, polycystiskt ovarialsyndrom och njurinsuficiens kan ge prolaktinökningen.
Upprepad provtagning med iakttagande av preanalytiska felkällor kan normalisera resultat om prolaktinökningen han orsakas av stress, smärttillstånd, pulsatil insöndring, tidigt morgonprov, födointag, rökning etc. Vid bestående hyperprolaktinemi bör makroprolaktinemi uteslutas. Konstant kraftig ökning (>4 000 mIE/L) talar för prolaktinom.
Låga prolaktinresultat är mer representativa än höga.
Referens
1. Berggren Söderlund M, Theodorsson E et al. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 10:2 uppl. 2018, sid. 291-292.
2. Abha Majumdar, Nisha Sharma Mangal, J Hum Reprod Sci. 2013 Jul-Sep; 6(3): 168-175. doi: 10.4103/0974-1208.121400
3. Valdemarson S, Lindstedt G et al. Makroprolaktinemi, Risk för felaktig utredning och behandling vid hyperprolaktinemi. Läkartidningen vol 101, Nr 6, 2004.