Medicinsk bakgrund
Kortisol är ett livsviktigt hormon som utsöndras från binjurebarkens zona fascikulata och retikularis och är den viktigaste glukokortikoiden hos människa. Hormonet deltar i upprätthållandet av elektrolytbalansen och blodtrycket, deltar i regleringen av energiomsättningen (metabolismen av protein, fett och kolhydrat) samt i regleringen av immunsystemet och svaret på stress. Syntes och sekretion stimuleras av hypofyshormonet ACTH, varför kortisolkoncentrationen i plasma varierar under dygnet med högst koncentration på morgonen och lägst vid midnatt (1). Omkring 90 % av kortisol i plasma är proteinbundet (transkortin c:a 75 % och albumin c:a 15 %). Huvudparten av den bildade mängden kortisol metaboliseras i levern och utsöndras som olika inaktiva derivat i urinen.
Förhöjda koncentrationer av kortisol ses vid Cushing´s syndrom (primär eller sekundär överfunktion av binjurebarken), behandling med ACTH, kortisol och kortison samt vid stress. Sänkta värden ses vid primär (Addisons sjukdom) och sekundär binjurebarkssvikt och efter tillförsel av syntetiska glukokortikoider, t.ex. dexametason (1).
Bestämning av kortisol i serum och/eller urin utgör förstahandsåtgärd vid utredning av misstänkt rubbning i binjurebarkfunktionen (1). Vid misstanke på överfunktion/hyperkortisolism kompletteras ofta utredningen med t.ex. dexametasonhämningstest. Vid misstanke på underfunktion görs ofta stimulering med syntetiskt ACTH, s.k. synacthentest (2).
Bedömning
Förhöjda kortisolvärden förekommer vid Cushing´s syndrom, behandling med ACTH, kortisol och kortison samt vid stress. Sänkta värden förekommer vid binjurebarkssvikt och efter tillförsel av syntetiska glukokortikoider (1).
Eftersom kortisolsekretionen är episodisk och referensintervallen relativt vida, är ofta ett enstaka värde inkonklusivt. Ett ostressat morgonprov >350 nmol/L motsäger emellertid vanligen ACTH/kortisolsvikt medan ett värde < 100 nmol/L starkt talar för ACTH/kortisolsvikt (6, 7). Dygnskurvor (8) och suppressions- eller stimuleringstester är värdefulla när tvekan om diagnosen uppstår. S-Kortisol >450 nmol/L vid Synacthentest motsäger ACTH/kortisolsvikt medan S-Kortisol <50 nmol/L vid dexametasonhämningstest motsäger Cushing´s syndrom (6). Påverkan vid graviditet, östrogenbehandling/p-piller, stress och vissa läkemedel ska beaktas vid tolkning.
Referens
1. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e uppl. (Teodorsson E, Berggren-Söderlund M, eds), Studentlitteratur 2018, sid. 316-320
2. FASS 2005, sid. 1825, Synachten®