Medicinsk bakgrund
FSH är ett glykoprotein som bildas i de gonadotrofa cellerna i
hypofysens framlob och består av två subenheter, en alfa-kedja (gemensam med LH) och en beta-kedja. FSH utsöndras som respons på en pulsatil frisättning av GnRH från hypothalamus. FSH stimulerar hos kvinnor granulosacellerna i ovariets folliklar till såväl proliferation som syntes av östradiol. Hos fertila kvinnor varierar FSH kraftigt beroende på fas i menstruationscykeln. Hos män stimuleras spermatogenesen via påverkan på Sertoliceller i testikeln. Bestämning av FSH görs tillsammans med LH vid misstanke på funktionsrubbningar i äggstockar eller testiklar, resp. hypofys/hypotalamus. Vid en primär skada på äggstockar/testiklar ses kraftigt förhöjda värden för FSH. Vid skador på hypofys/hypotalamus ses låga värden. FSH-nivån måste alltid ställas i relation till ålder och fas i menstruationscykeln (1). Belastningstest med GnRH kan göras för att studera insöndringsreserven av FSH och LH.
Bedömning
Barn före puberteten har mycket låga nivåer.
FSH-nivåerna måste alltid ställas i relation till ålder och fas i menstruationscykeln, speciellt de för åldern förhöjda värdena vid pubertas praecox och prematur menopaus (1). Hos kvinnor i fertil ålder varierar insöndringen periodiskt med menstruationscykeln med en mindre topp mitt i cykeln. Efter menopaus ökar frisättningen av FSH som ett svar från hypofysen på avtagande gonadfunktion. Nivån stiger till 4-10 gånger den premenopausala basnivån. Värdena sjunker något med högre ålder.
Hos män ligger FSH konstant på nivåer som ungefär motsvarar basnivåerna hos kvinnor i fertil ålder.
Vid primär gonadinsufficiens finner man höga FSH-nivåer, liksom vid gonaddysgenesi (Turners och Klinefelters syndrom). Vid organiska skador i hypotalamus eller hypofys, såsom vid tumörer, är FSH-nivåerna
låga (sekundär gonadinsufficiens).