Medicinsk bakgrund
Etylenglykol (1,2-etandiol, glykol), i sig är inte giftig och finns ffa i kylarvätska men även i låsoljor, bromsvätskor, i vissa spolarvätskor och lösningsmedel (1,3). Etylenglykol metaboliseras av alkoholdehydrogenas (ADH) till toxiska metaboliter (t.ex. glykolat och oxalat) (2). Halveringstiden i plasma är 3 timmar. Förgiftning ger initialt berusning, illamående och kräkningar. Senare ses dåsighet och medvetandeförlust. Övriga fynd är takykardi, uttalad metabolisk acidos, förhöjt osmolärt gap (>20 mosm/kg), och ibland ”falskt” förhöjt laktat (1,3) på Radiometers blodgasinstrument. Förgiftningen leder i obehandlad form till njurinsufficiens, hjärnödem, hjärtsvikt och kan vara dödlig (3).
Etylenglykoförgiftning bör misstänkas vid oklar metabolisk acidos, vid berusningssymptom utan etanoldoft samt vid njurinsufficiens med kristalluri av kalciumoxalat. Kraftigt ökat osmolalitetsgap är typiskt (2,3).
Bedömning
Den minsta dödliga dosen av etylenglykol uppskattas till omkring 100 mL. Redan vid intag av mindre mängder kan man dock få allvarlig förgiftning. Plasmakoncentration >10 mmol/L anses representera allvarlig förgiftning. En lägre koncentration kan dock vara allvarlig om patienten kommer in i ett senare skede (2). Behandling sker med antidot (etanol eller fomepizol) samt hemodialys (2,3). Plasmakoncentrationen av etylenglykol bör följas varannan timme (3).
Referens
1. Höjer, Person, Personne. Falskt förhöjda laktatvärden kan avslöja etylenglykolförgiftning. Läkartidningen nr 7, 2008
2. Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid 725
3. Knudsen K. Akuta förgiftningar, Studentlitteratur 2004:130-135.