Medicinsk bakgrund och indikation
Orsakerna till ascites, d.v.s. en ökad ansamling av vätska i bukhålan kan vara såväl generella som lokala. Exempel på generella är hjärtinkompensation och nefrotiskt syndrom. Lokala faktorer kan vara venöst avflödeshinder i lever och/eller vena portae (levercirros). Inflammatoriska reaktioner och tumörer räknas också till lokala faktorer och den vätska som då bildas har i allmänhet en högre proteinkoncentration än normalt. I pleurahålan finns normalt endast en mycket liten mängd vätska och orsakerna till en ökning av denna är i princip detsamma som för bukhålan (1).
Bedömning
Cellhalt och proteinkoncentration vid transcellulära vätskor beror på sjukdomsmekanismen. Vid inflammatoriska processer och tumörer ses ofta en ökad kapillär permeabilitet. Detta medför att vätskan som läcker ut har en proteinhalt som liknar den i plasma och kan även ha ett ökat antal celler. Sådan vätska benämns exsudat. Vid ett avflödeshinder som orsak till ett ökat vätskeutträde då kapillärerna har väsentligen normal permeabilitet är protein-koncentrationen relativt låg (<25 g/L). Denna typ av vätska benämns transudat. Exsudat innehåller också vanligtvis ett ökat antal celler till skillnad från transudat.
Förekomst av segmenterade leukocyter> 1,0 x 109/L talar starkt för bakteriell infektion (1).
Refrenser:
1. Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 9:e uppl. 2012, sid 143-144.