Medicinsk bakgrund och indikation
Prostataspecifikt antigen (PSA) är ett enzym i sädesvätskan (kallikrein-serinproteas) som produceras i prostata och utsöndras i höga koncentrationer i prostatasekretet. Dess funktion där är att lösa upp gelstrukturer i sekretet som omsluter spermierna. I blodet förekommer PSA dels i fri form och dels i komplex med proteashämmare (fr.a. α1-antikymotrypsin). Normalt förekommer PSA i mycket låga halter i blodet. Den intraindividuella variationen för PSA är 15% och det förekommer variation mellan olika mätmetoder. PSA används för att upptäcka prostatacancer samt för att följa sjukdomsutveckling och behandlingseffekt vid denna sjukdom. Eftersom det finns ett antal felkällor för PSA-värden bör alltid två prov värderas innan man gör en biopsi eller påbörjar en behandling. (1, 2)
Bedömning
Förhöjda P-PSA värden ses vid prostatacancer. En kraftig P-PSA stegring kan dock ses även vid febril urinvägsinfektion. Måttlig stegring (2-20 μg/L) kan ses vid benign prostatahyperplasi. Vid akut urinretention ses ofta dubblering av PSA-värdet (2). Tilläggsanalys av fritt PSA och beräkning av PSA-kvoten (PSA fritt/PSA total) kan vara av värde vid diskrimination mellan BPH och prostatacancer i PSA området 2,0-20 μg/L. En låg kvot innebär en högre risk för kliniskt betydelsefull cancer (2,3), se även metodbeskrivning för P-PSA, fritt.
Socialstyrelsen avråder från nationell befolkningsbaserad sreening för prostatacancer. Nationella Vårdprogrammet för prostatacancer rekommenderar användande av åldersrelaterade åtgärdsgränser/referensintervall för PSA för remiss till standardiserat vårdförlopp. Vid behandling med 5 alfareduktashämmare halveras gränsvärdena. Hos män med ärftlig risk för prostatacancer rekommenderas PSA-testning från 40 års ålder och uppföljningen av PSA-värdet skiljer sig jämfört med den hos män som inte tillhör riskgruppen. Män med hypogonadism kan ha avancerad prostatacancer trots ett lågt PSA-värde. För mer information kring PSA-testning samt klinisk diagnostik och uppföljning av prostatacancer v.g. se rekommendationer i Nationella Vårdprogrammet (2).
Referenser
1. Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid 672-5.
2. Regionala Cancercentrum i samverkan. Prostatacancer. Nationellt vårdprogram. 2021-06-22 version:6.1 Nationellt vårdprogram prostatacancer - RCC Kunskapsbanken (cancercentrum.se)
3.Expertgruppen för Endokrinologi, Equalis, 2018-12-18. Åtgärdsgränser för PSA. Equalis rekommendation S014 Version 1.4