P-Kalcium

Publicerad: 2020-01-21 12:52 av Mimmie Tornegård
Klinisk kemi och transfusionsmedicin

Anvisningar:

Venblod
Tag med så lite stas som möjligt (max 1 min) och utan muskelkontraktion.
Märk röret före provtagning med för analysen rätt röretikett (streckkod).
OBS! Provtagning skall pågå tills vakuum upphör. Röret blandas direkt genom att lugnt vändas ca 8-10 gånger.
Ocentrifugerat prov förvaras i rumstemp.
Provet lämnas till laboratoriet inom 4 h.

Provtagning:

Rör vakuum, mintgrön propp
Volym: 5 mL drar 3,0 mL
Tillsats: Li-heparin, PST-gel
Artikelnr: 17673

Hantering:

Centrifugeras inom 4 h. G-tal 2000 i 10 min.
Plasma kan förvaras upp till 24 h i primärröret.
Plasma avskiljes därefter till nytt rör art.nr. 6610 och förslutes med plastpropp.
Plasma kan förvaras upp till 7 dygn i kylskåpstemp.

Analysfrekvens:

Akut och Rutin

Ackreditering:

Ja

Pris (rutin):

6,00kr (internt),7,32kr (externt)

Referensintervall

Ålder Man/Kvinna
7 dagarSaknas mmol/L
150 dagar2,30-2,75 mmol/L
365 dagar2,45-2,75 mmol/L
17 år2,32-2,67 mmol/L
>17 år2,15-2,50 mmol/L
×

Medicinsk Bakgrund

Medicinsk bakgrund
Indikationen för analysen är rubbningar i kalkomsättningen, vilka är relativt vanliga och som ibland kräver akut utredning och behandling. Analysen är motiverad på vida indikationer vid många diffusa besvär. Upprepade bestämningar kan ibland vara nödvändiga, liksom komplettering med analys av joniserat kalcium, för att utesluta eller bekräfta misstänkt rubbning i kalciumomsättningen.

Av kroppens totala kalciuminnehåll, 25 mol (1 kg), finns 99 % som kalciumsalter i skelettet. Små mängder finns i plasma och intracellulärt, den senare är ca en tusendel av den extracellulära. Koncentrations­skillnaden dem emellan utnyttjas i många celler som aktiveringssystem.

I plasma förekommer kalcium i ca 50 % som fritt joniserat kalcium. Den är av central betydelse för en lång rad biokemiska reaktioner; enzymreaktioner, blodkoagulation, cellpermeabilitet, sekretion, muskelkontraktion och neuronaktivitet. Kalciumjonaktiviteten i plasma regleras därför mycket noga av bl a parathormon (PTH), FGF23 och aktivt vitamin D (kalcitriol) genom effekter på skelett, njurar och tarm. Upprätthållande av koncentrationen i extracellulärrummet sätts före mineraliseringen av skelettet.

Kalcium föreligger i plasma som proteinbundet, ca 40 % där framförallt albumin binder kalcium, och som lösliga komplex med främst citrat, fosfat, m m.
För rutinbruk är analys av totalt proteinbundet kalcium i de flesta fall tillräckligt. Vid hypoalbuminemi, vid njurinsufficiens och hos patienter som fått stora mängder citratblod kan dock en felaktig bild fås och ibland bör då analys av joniserat kalcium utföras istället. De beräkningsrutiner som finns för korrigering av totalkalcium vid hypoalbuminemi ger bara en grov uppskattning och har hög imprecision. (1)

Indikationen för analysen av U-Kalcium är svårdiagnosticerade rubbningar i kalkomsättningen t ex vid den ärftliga sjukdomen familjär hypokalciurisk hyperkalcemi och vid aktiv njurstenssjukdom.

Den mängd kalcium som utsöndras med urinen bestäms av koncentrationen av joniserat kalcium i plasma, njurfunktion och PTH aktivitet. Andra faktorer av betydelse är kostens innehåll och absorptionen via tarmkanalen. Dygnsutsöndringen av kalcium i urin är relativt konstant dag till dag för den enskilde individen men upprepade bestämningar kan vara av värde.

Bedömning

Erhållet värde bör relateras till albuminkoncentrationen och vid avvikande värde även med PTH. Vid hypoalbuminemi blir också totalkalcium lågt. Vid tillstånd med ökad mängd komplexbundet kalcium, t ex njurinsufficiens, påverkar detta totalkalcium mot normalisering medan joniserat kalcium kan vara låg. Vid uttalad alkalos ökar albumins bindning av kalcium och symptom på hypokalcemi kan uppstå. Om kalciumrubbning misstänks bör analys av joniserat kalcium, S-PTH och ev. fosfat utföras för förfinad diagnostik.

Hyperkalcemi orsakas av malignitet eller primär hyperparatyreoidism i över 90 %. Övriga orsaker är immobilisering, mjölk-alkalisyndrom, en endokrina sjukdomar, läkemedel, och vissa ärftliga tillstånd, vilka alla är sällsynta. D-vitaminförgiftning är sällsynt men även detta kan ge hyperkalcemi

Hypokalcemi ses bl.a. vid hypoparatyreoidism, t ex vid skada på paratyreoideakörtlarna (bisköldkörtlarna). Andra orsaker är brist på D-vitamin eller magnesium, nedsatt njurfunktion eller infektioner.

×

Ange lösenord

Lösenord:
×

Intern Information

Minsta plasmamängd 103 µL.
Serum accepteras i undantagsfall som provmaterial. Dock ej på patienter som behandlas med EDTA.
OBS! Se larmgränslista.

Metodbeskrivningar i Kvalman