Läkemedel som innehåller fluoropyrimidiner (t ex 5-fluorouracil, 5-FU) används för att behandla olika cancrar, t ex kolorektal, bröstcancer. Fluoropyrimidiner metaboliseras av dihydropyrimidin-dehydrogenas-enzymet (DPD) som kodas av DPYD-genen.
Flera varianter inom DPYD har beskrivits som leder till reducerad eller helt frånvaro av DPD-aktivitet. Patienter med dessa varianter har en ökad risk för allvarlig eller dödlig toxicitet.
Total DPD-brist är sällsynt (0,01-0,5 % av kaukasier). Patienter med total DPD-brist löper en hög risk för livshotande eller fatal toxicitet och bör inte behandlas med fluoropyrimidiner.
Partiell DPD-brist uppskattas förekomma hos 3-9 % av den kaukasiska populationen. Patienter med partiell DPD-brist löper en högre risk för allvarlig och potentiellt livshotande toxicitet. En sänkt startdos bör övervägas för att begränsa toxiciteten. Vid frånvaro av allvarlig toxicitet kan efterföljande doser ökas under noggrann övervakning.
De fyra DPYD-varianterna c.1905+1G>A (även känd som DPYD*2A), c.1679T>G (DPYD*13), c.2846A>T och c.1236G>A/HapB3 kan orsaka total avsaknad eller minskning av enzymaktivitet hos DPD. Även andra sällsynta varianter kan vara förknippade med en ökad risk för allvarlig eller livshotande toxicitet. Information om frekvens för dessa fyra DPYD-varianter hos andra populationer än kaukasier är begränsad. För närvarande anses dessa fyra DPYD-varianterna praktiskt taget saknas i populationer av afrikansk (afroamerikansk) eller asiatisk härkomst.