Medicinsk bakgrund
Prolaktin har en molekylvikt på 23 kDa. (1) Prolaktin (PRL) är ett främre hypofyshormon som har sin huvudsakliga biologiska effekt är att inducera och bibehålla laktation. Men det utövar också metaboliska effekter, deltar i reproduktiv bröstutveckling och stimulerar immunförsvaret. Alla dessa effekter av prolaktin beror på att det binder till specifika receptorer i gonader, lymfoida celler och lever.
(2)
Liksom övriga framlobshormoner insöndras prolaktin pulsatilt. Insöndringstopparna är fler och kraftigare under sömnen. Plasmanivån stiger gradvis efter insomnandet och når sina högsta koncentrationer under efternatten. Den höga nivån kvarstår under några timmar efter uppvaknandet. Den huvudsakliga regleringen sker genom att prolaktinfrisättningen hämmas av dopamin från hypotalamus. Många läkemedel verkar genom att hämma dopaminsystemet och detta medför ökad prolaktininsöndring.
Prolaktin i plasma kan förekomma i flera molekylära former: Monomert, dimer och multimer och makroprolaktin som utgörs av komplex mellan prolaktin och immunglobulin. Prolaktin som föreligger i makroprolaktinform är biologiskt inaktivt och har inget samband med sjukdomstillstånd.
(1)
Utredningen av hypogonadism hos kvinnor och män samt vid misstanke om prolaktinproducerande hypofystumör. Menstruationsrubbning, galaktorre, tecken till östrogenbrist och/eller infertilitet hos kvinnor och sänkt libido, impotens, minskad kroppsbehåring och/eller infertilitet hos män. Andra fynd kan föranleda prolaktinmätning är huvudvärk, adipositas, oförklarlig trötthet, osteopeni samt misstanke om multipel endokrin neoplasi.
(3)
Bedömning
Hyperprolaktinemi är den vanligaste hypofysfunktionsrubbningen. Hos kvinnor i fertil ålder leder till menstruationsrubbning och eventuellt till amenorre. Hyperprolaktinemi hos män leder till minskat libido, impotens och nedsatt fertilitet. Hyperprolaktinemi är vanligt och orsakas ofta av läkemedelmed anti-dopaminerga effekter, till exempel neuroleptika. Hypotyreos kan ge hyperprolaktinemi genom att den ökade TRH-insöndringen från hypotalamus även stimulerar laktotropa celler. Även svimning, epilepsi, neurogen stimulering, polycystiskt ovarialsyndrom och njurinsuficiens kan ge prolaktinökningen.
Upprepad provtagning med iakttagande av preanalytiska felkällor kan normalisera resultat om prolaktinökningen han orsakas av stress, smärttillstånd, pulsatil insöndring, tidigt morgonprov, födointag, rökning etc. Vid bestående hyperprolaktinemi bör makroprolaktinemi uteslutas. Konstant kraftig ökning (>4 000 mIE/L) talar för prolaktinom.
Låga prolaktinresultat är mer representativa än höga (1).
Referenser
1. Berggren Söderlund M, Theodorsson E et al. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 10:2 uppl. 2018, sid. 291-292.
2. Abha Majumdar, Nisha Sharma Mangal, J Hum Reprod Sci. 2013 Jul-Sep; 6(3): 168-175. doi: 10.4103/0974-1208.121400
3. Valdemarson S, Lindstedt G et al. Makroprolaktinemi, Risk för felaktig utredning och behandling vid hyperprolaktinemi. Läkartidningen vol 101, Nr 6, 2004.