Medicinsk bakgrund
Aspartataminotransferas (ASAT) hör till gruppen aminotransferaser, dvs enzymer som katalyserar överförande av en aminogrupp från en aminosyra till en ketosyra reversibelt. Alaninaminotransferas (ALAT) finns framför allt i hepatocyterna, är mer leverspecifik än ASAT och ingår inte sällan som enda leverprov i exempelvis hälsokontroller. Störst aktivitet av ASAT har påvisats i hjärta, lever, skelettmuskulatur och njurar. ASAT förekommer även i pankreas, mjälte, lungor och erytrocyter. Vid cellskador i något av dessa organ läcker ASAT ut i blodet. Indikation för P-ASAT är framför allt misstanke på och uppföljning av levercellskada (1, 2).
Bedömning
Leverskador av olika orsaker (t.ex. virushepatiter, toxiska hepatiter, malignitet) ger stegringar av både ASAT och ALAT. Vid levernekros ses en parallell ökning av ASAT respektive ALAT men i det fortsatta förloppet sjunker ASAT fortare än ALAT. De båda enzymernas halveringstid i blodet bidrar till detta, ASAT ca 12 timmar och ALAT ca 36 timmar. Vid virushepatiter stiger värdena redan i den preikteriska fasen till mycket höga värden. Normaliseringen sker betydligt långsammare än vid toxisk påverkan. Hos storkonsumenter av alkohol kan man se att ASAT är mer ökat än ALAT. Högre S-ASAT än S-ALAT kan också ses vid leversjukdomar av annan etiologi än alkohol, såsom vid hepatocellulär cancer, ischemisk/hypoxisk leverskada samt vid kronisk leverskada med utveckling av levercirros (1, 3).
Referens
1. Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid 472-473.
2. Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, red. Tietz Fundamentals of clinical chemistry, 6th ed. St. Louis, Missouri: Elseviers Saunders 2008, sid 323-4.3. 3. Svensk Gastroenterologisk Förenings arbetsgrupp, 2019-03-25 Utredning av patologiska leverprover. Bakgrundsdokumentation.
3. Svensk Gastroenterologisk Förenings arbetsgrupp, 2019-03-25 Utredning av patologiska leverprover. Bakgrundsdokumentation.