Medicinsk bakgrund
Immunglobuliner (IgA, IgG, IgM, IgD, IgE) produceras av plasmaceller och utsöndras i plasma. Varje immunglobulinmolekyl består av både tunga och lätta polypeptidkedjor. Det finns två typer av lätta kedjor; kappa respektive lambda kedjor. Vid analys mäts S-Kappakedja, fri och S-Lambdakedja, fri. Kvoten S-Kappa/Lambda, fri beräknas. Eftersom ett litet överskott av lätta kedjor normalt produceras och frisätts till blodbanan vid syntes av immunglobulinmolekyler, innehåller plasma hos friska låga halter av fria lätta kedjor (FLC). FLC elimineras i njurarna. Den glomerulära filtreringshastigheten för cirkulerande monomerer av FLC kappa är högre än för cirkulerande dimerer av FLC lambda p.g.a. skillnader i molekylstorlek. Halten av fria lätta immunglobulinkedjor ökar vid sänkt glomerulär filtration samt vid immunglobulinsvar vid infektion. Fria kappa- och lambda-kedjor i plasma analyseras vid misstanke om malign plasmacellsexpansion t.ex. vid myelomatos. Vid monoklonala gammopatier sker vanligtvis en kraftigt ökad produktion av ett visst immunglobulin, samt en överskottsproduktion av antingen FLC kappa eller FLC lambda. Den typ av fri lätt immunglobulinkedja som inte produceras av tumören vid myelomatos är ofta kraftigt sänkt. Sammantaget resulterar detta i förhöjd nivå av antingen S-Kappakedja, fri eller S-Lambdakedja, fri samt förhöjd eller reducerad kvot S-Kappa/Lambda, fri jämfört med referensintervallet (1-2). Samtidig analys av fria lätta kedjor i serum och serum-elfores kan användas som screening vid misstanke om myelom (3). Enligt Nationellt vårdprogram för myelom kan kvoten S-Kappa/Lambda, fri användas som komplement till urinelektrofores eftersom kvoten av fria lätta kedjor i serum är patologisk vid Bence Jones proteinuri. Responsutvärdering vid Bence Jones proteinuri bör dock ske med urinelektrofores på dygnsurin. Analys av fria lätta kedjor har störst värde vid behandlingsutvärdering av oligosekretoriskt myelom där M-komponenten i serum är för liten (t.ex. < 10 g/L) för att kunna användas för utvärdering (4). Analys av kvoten av fria kappa- och lambda-kedjor i plasma samt av Bence Jones proteinuri med immunfixation av maximalt koncentrerad urin är av värde vid misstanke om immunocyt-dyskrasiassocierad amyloidos (1)
Bedömning
Det är osannolikt att en patient har monoklonal gammopati om S-elektrofores är normal och såväl S-Kappakejda, fri som S-Lambdakedja, fri och kvoten S-Kappa/Lambda, fri är inom referensintervallet (5). En abnorm kvot (d.v.s. förhöjd eller sänkt) p.g.a. ökad produktion av antingen fria kappa- eller lambda-kedjor talar för monoklonal plasmacellsexpansion och indikerar förekomst av myelomatos. Om kvoten är abnorm har patienten oftast Bence Jones proteinuri. En abnorm kvot av fria kappa- och lambda-kedjor kan ofta påvisas vid icke-sekretorisk myelomatos. Kvoten mellan fria kappa- och lambda-kedjor har större diagnostiskt värde ju mer den avviker från referensområdet. Det diagnostiska värdet av en abnorm kvot är lågt om halterna av både fria kappa- och lambda-kedjor är normala eller sänkta. Vid låg produktion av immunglobuliner, t.ex. p.g.a. behandling med cytostatika eller glukokortikoider, ses abnormt låga nivåer av fria kappa- och lambda-kedjor (1). Om den kliniska bilden inte stämmer med analysresultatet bör laboratoriet kontaktas, t.ex. bör diskussion då föras kring om provet bör analyseras igen med en högre provspädning.
Referenser
1. A. Grubb och L. Hansson, ”Plasmaproteiner, inflammation och amyloidos,” i Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, upplaga 9:1, Lund, Studentlitteratur AB, 2012, pp. 125-143.
2. Siemens Healthcare Diagnostics, ”Siemens N latex FLC kappa N latex FLC lambda,” Produktblad, Juli 2015.
3. U. Mellqvist, ”Myelom (multipelt myelom, myelomatos),” 30 01 2018. [Online]. Available: https://www.internetmedicin.se/. [Använd 18 07 2018].
4. Regionala cancercentrum i samverkan, ”Nationellt vårdprogram Myelom,” 27 02 2018. [Online]. Available: http://www.sfhem.se/riktlinjer. [Använd 18 07 2018].
5. E. Jenner, ”Serum free light chains in clinical laboratory diagnostics,” Clinica Chimica Acta, nr 427, pp. 15-20, 2014.