Medicinsk bakgrund
Laktat (mjölksyra) bildas i glykolysens sista steg från pyruvat i en
bakgrund jämviktsreaktion som katalyseras av laktatdehydrogenas. Koncentrationen kan öka mer än tio gånger i samband med fysisk ansträngning men denna ökning är snabbt övergående.
Mekanismen bakom utvecklingen av laktatacidos är antingen en ökad bildning av laktat eller en otillräcklig elimination, eller en kombination av de båda. Vanligast är så kallad hypoxisk laktatacidos (även kallad typ A) vilken betingas av snabbt insättande, uttalad vävnadshypoxi, ex på grund av kardiogen eller hypovolemisk chock. Vid laktatnivåer överstigande 9 mmol/L är mortaliteten ca 80 %. Vid chock kan laktat-acidos utvecklas under loppet av några timmar. Laktatacidos är typisk för tillstånd med akut hypoxi och kan inte hävas med bikarbonat utan endast genom att cirkulationen förbättras och syrgastillförseln normaliseras.
Kronisk hypoxi, även om den är svår, påverkar som regel inte kroppens laktatnivåer.
Mekanismerna bakom typ B laktatacidos, dvs fall av laktatacidos där hypoxi inte är den primära rubbningen, varierar. Vid förgiftning med såväl etanol som metanol och etylenglykol förbrukas NAD+ vilket kommer att hämma omvandlingen av laktat till pyruvat. Den acidos som uppstår är särskilt uttalad vid förgiftning med etylenglykol eftersom det vid dess metabolism bildas bl a glykolsyra och oxalsyra, vilka ytterligare förvärrar acidosen.
Laktat är slutprodukten i den anaeroba glykolysen. Till skillnad från glukos är laktatnivån i likvor oberoende av den i blod. Ökning av laktatnivån i likvor ses vid alla tillstånd med en ökad anaerob glykolys. Typexemplet är bakteriella meningiter, där bestämning av likvorlaktat ger en högre sensitivitet och framför allt specificitet för differentiering mellan bakteriell och virusmeningit (1).
Diabetesläkemedelet metformin kan i kombination med akuta sjukdomstillstånd och intorkning ge upphov till livshotande laktatacidos. Alla patienter som behandlas med metformin och/eller RAAS-blockad behöver därför information att tillfälligt göra uppehåll med medicineringen vid tillstånd som medför risk för intorkning för att undvika akut njurpåverkan och risken att utveckla laktatacidos (6).
Referenser
1. Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 9:e uppl. 2012:85,102-3,702.
2. ABL 800 Flex Referensmanual, Radiometer, mjukvaruversion 6.17, utgåva 201701M.
3. Anne Skurup. Radiometers Bulletin nr 31-2005: 9.
4. Radiometer kursmaterial, maj 2009.
5. Certificate of Traceability: Calibration Solution 1, S 1820, Radiometer.
6. FASS 2015 sida 3196-3198