Medicinsk bakgrund
Tyrotropin (tyreoideastimulerande hormon, TSH) är sammansatt av två peptidkedjor, en alfa och en beta-kedja, tillsammans molekylmassan 28 kDa. För biologisk funktion fördras den intakta molekylen. Väsentligen samma alfa-kedja återfinns i de övriga glykoproteinhormonerna, FSH, LH och hCG, medan beta-kedjan är specifik för TSH.
Tripeptiden tyreoliberin (thyrotropin releasing hormone, TRH) bildas i hypothalamus och når via hypofysens portakretslopp hypofysens framlob. Det stimulerar där syntes och frisättning av TSH och även frisättning av prolaktin. TSH binder till sin receptor på sköldkörtelcellen och stimulerar i en rad steg processer knutna till sköldkörtlens syntes och insöndring av T4 och T3, samt utövar även en trofisk effekt på körteln. Insöndringen av TSH uppvisar normalt en dygnsrytm med de högsta koncentrationerna nattetid, kring kl. 24-05, och de lägsta från omkring kl. 11-12 till sent på eftermiddagen. TSH är förstahandsanalys (ev. tillsammans med fritt T4, alt T3, eller TPOAk) vid misstanke om rubbning av tyreoideafunktionen. (1)
Bedömning
Förhöjd TSH-koncentration:
Primär hypotyreos är den vanligaste orsaken hos en individ utan annan påvisad sjukdom. Man ser förhöjt TSH i kombination med sänkt T4 och eventuellt T3. Subklinisk hypotyreos innebär förhöjd TSH tillsammans med T4 och T3 inom respektive referensintervall.
Andra orsaker till förhöjd TSH koncentration: autoimmun genes (förhöjd koncentration av TPOAk), TSH-producerande hypofystumör, tyreoideahormonresistens och TSH-receptormutation (sällsynt).
Sänkt TSH-koncentration: (supprimerad) ses vid primär hypertyreos och tyreoideahormonbehandling med för hög dos. Låg TSH-koncentration kan dock förekomma vid många andra tillstånd, t ex allmänsjukdom, stress och behandling med vissa läkemedel som kortikosteroider mm. Låg TSH koncentration med samtidigt låg koncentration av S-T4 och S-T3 kan ses vid central hypotyreos. Patienter som har behandlats för tyreotoxikos kan ha kvarvarande låg TSH-koncentration under lång tid. (1)
Referens
1.Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid. 292-303.