Medicinsk bakgrund
Normalt bildas små mängder vätska i buk, pleura och perikardium genom ultrafiltration i kapillärerna. Ett relativt snabbt utbyte av vatten och elektrolyter sker mellan plasma och dessa hålrum. Sammansättningen av proteinerna i vätskan är liknande den som ses i plasma förutom att de högmolekylära proteinerna som a2-makroglobulin, b-lipoprotein, IgM och fibrinogen förekommer i lägre koncentration. Vid onormalt hög vätskeansamling i kroppens hålrum måste orsakerna utredas. Radiologisk, bakteriologisk, virologisk, cytologisk och kemisk analys görs ofta samtidigt. Den klart vanligaste orsaken till ascites, en ökad ansamling av vätska i bukhålan, är levercirrhos (c:a 80%). Andra orsaker kan vara malignitet (10%) och hjärtinkompensation (3%) medan orsaker som nefrotiskt syndrom eller inflammatoriska tillstånd är mera ovanliga. Orsakerna till ökad mängd pleuravätska kan vara malignitet, bakteriella eller virala infektioner, reumatiska sjukdomar, blödningar mm. Man skiljer ofta mellan transsudat och exsudat. Transsudat är den vätska som bildats från kapillärer med väsentligen normal permeabilitet och därför har en normal koncentration av proteiner. Cellantalet är oftast lågt. Transsudatet kan uppstå vid hjärtinkompensation. Exsudat är vätska som bildats från kapillärer med patologisk ökad permeabilitet och beror oftast på inflammation eller tumörväxt. Proteinhalten ökar och påminner mer om plasmas koncentration.
Bedömning
Direkt observation eller lukt av aspiratet kan ibland ge ledning till rätt diagnos. Transsudat är vanligtvis ljusgult och lättflytande. Mjölkaktig vätska kan ses vid blockerat lymfavflöde och närvaro av chylomikroner och kan då bekräftas genom bestämning av triglycerider. Röd/blodig vätska beror ofta på malignitet eller organinfarkt. Räkning av erytrocyter kan då ske med manuell metod. Vid brunaktig vätska som indikerar hemolys, gallblåseruptur eller rupturerat ulcus kan bilirubinkoncentrationen ge vägledning. Trögflytande pusliknande vätska indikerar ofta bakteriell infektion. Ammoniaklukt kan indikera fistel till urinvägarna (kvoten kreatinin i punktat/plasma >1 indikerar detta). Exsudat har ofta högre proteininnehåll, kolesterol och laktatdehydrogenaskoncentrationer än transsudat. Kvoten för albumin mellan vätska och plasma är vid levercirrhos/portal hypertension ofta <0,3, vid hjärtinkompensation vanligen 0,4-0,5 och vid infektioner/inflammationer eller tumörer ofta >0,5.
Referens
1. Teodorsson E, Berggren Söderlund M. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin 10:e upplagan. Studentlitteratur 2018, sid. 125-127.