Medicinsk bakgrund
Omkring 80% av kroppens klorid finns extracellulärt och i plasma utgör kloridjonen den dominerande anjonen med en koncentration på c:a 100 mmol/L. Klorid är därför tillsammans med natrium viktig för att upprätthålla extracellulärvätskans volym och kat-anjonbalans. Plasmakoncentrationen av klorid beror dels av natriumhalten och dels av bikarbonatkoncentrationen (syra-basstatus), eftersom elektroneutraliteten måste upprätthållas. Kloridhalten varierar omvänt med bikarbonathalten. Kloridutsöndringen i urin regleras av njurarna där normalt 95% av den filtrerade kloridmängden återresorberas. Återresorptionen minskar vid acidos. Stora förluster av klorid kan uppkomma efter långvariga kräkningar och efter kraftig svettning. P-Klorid är indicerat för att få information om vätske-, syrabas- och kroppens jonbalans, speciellt hos patienter med metabolisk alkalos. Om man samtidigt har uppgift om natrium-, kalium- och bikarbonatkoncentrationerna, ger kloridkoncentrationen möjlighet att beräkna ”anjon-gapet”, dvs. [Na+]+ [K+ ] - [HCO3-] - [C1-], vilket visar om andra anjoner än C1- och HCO3- finns i ökad koncentration. Detta kan vara fallet vid laktacidos (laktat), metanolintoxikation (formiat), uremi (sulfat och fosfat) m.fl. tillstånd. (1)
Dialysavdelningarna beställer regelbundet analyser på maskindialysvätska, bl.a. av klorid, för att säkerställa dialysapparaternas funktion, vilket krävs enligt Läkemedelsverkets riktlinjer. Den av dialyspersonalen spädda, bruksfärdiga dialysvätskan lämnas till laboratoriet för bestämning av natrium, kalium, klorid och kalcium. Dialyspersonalen följer sedan upp de erhållna koncentrationerna mot Svensk läkemedelsstandard. Läkemedelsverket anger att halten av kalium och klorid ska ligga inom ± 5% och natrium inom ± 2,5% av angiven nivå. (2)
Bedömning
Förhöjda värden i plasma ses vid metabolisk acidos samt vid hyperosmolalitet (uttorkning). Sänkta värden ses vid tillstånd med ökad bikarbonathalt i plasma (metabolisk alkalos och kompenserad respiratorisk acidos) samt vid hypoosmolala tillstånd. Vid långvariga kräkningstillstånd eller stark svettning kan stora förluster av klorid uppkomma (1).
Litteraturreferenser
1. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin 10:e uppl. (Teodorsson E, Berggren-Söderlund M, eds), Studentlitteratur 2018, sid. 67-68, 75
2. Svensk läkemedelsstandard 2021.1. Tillverkning och hantering av hemodialysvätskor och hemofiltrationsvätskor inom sjukvården. Läkemedelsverket 2021